När jag var liten gillade jag att se eldarna brinna överallt nära och fjärran i den kyliga vårnatten.
Förra årets valborgsmässoafton hade vi precis flyttat till Skåne där jag växte upp. Vi besteg en brant kulle, Hobjeret intill Kåseberga och Ales stenar, där det majbrasan brann så det stod härliga till. När vi stod i den svidande hettan från lågorna kunde vi se dem: otaliga brasor som glödde i skymningen nedanför, ljuspunkter strödda över det vidsträckta, öppna landskapet.
Valborgskulten uppstod efter helgonet Valborgs död 779 och handlade främst om att skydda mot häxor och onda andar.
De kristna trodde att häxorna red på kvastar eller getter till de gamla offerplatserna under natten mellan 30 april och 1 maj. Där "drev de ofog" i sällskap av djävulen själv.
För att "oskadliggöra spökeriet" förde man oväsen genom att ropa, skjuta och blåsa i horn, och eldar tändes på kullarna.
Den här lilla skissen, "Valborgsmässoafton" (30×40 cm) målade jag i olja på duk 2023 till minne av förra årets Valborgsmässoafton. I scenen vi ser har valborgskören och de flesta firarna vandrat tillbaka nerför backen, men elden fortsätter att rasa i kvällningen.
Vill du följa mina äventyr som bildkonstnär, anslut dig till min e-postlista.